Te. Med mjölk i. Och socker i.

I vårt hem finns det en stående beställning från minstingen på te. Te. Med mjölk i. Och socker i. Det började troligen med att vi ville byta bort nattvällingen, jag minns faktiskt inte riktigt. Sen dess har det hängt kvar. Det används som tröstmat, morgonmys, resemat och ibland även på natten om det är något väldigt speciellt. Det är alltid samma sorts te: rött vaniljte med havregrädde och socker (om än i olika mängd). För min egen del har även jag haft det som comfortfood under samtliga tre graviditeter till skillnad mot den släta kopp rött te som jag normalt dricker. Det är oerhört gott med mycket socker och grädde i te. Oerhört gott. Det är lent, mjukt och varmt. Det bäddar in magen och jag blir alldeles mysig inombords. Jag förstår varför vår son absolut vill ha te som morgonmys. Te med mjölk i. Och socker i.

I natt kom första nattmålet med mysigt te för min del. I gravidvecka 31+0 var det tydligen dags för nattmat. Jag har hittills lyckats undvika nattmaten, något som jag är oerhört tacksam för. Det är trots allt skönast att bara sova på natten, även om det är gott med mat. Jag vaknade av främst tre anledningar: 1. bebisen i magen sparkade på mina tarmar, 2. den (sedan två veckor tillbaka) obligatoriska nattkissningen och 3. törsten. Denna oerhörda törst som blir i slutet på graviditeten! Det är nästan löjligt. Jag tycker inte att jag gör så mycket än dricker under en hel dag och ändå! Jag är så törstig kring kl. 02-03 på natten att jag drömmer om forsar, regn och rinnande vatten. Jag drömmer att jag låter vattnet rinna in genom vidöppen mun och fyller alla celler med nytt, rent och kallt vatten. Precis som om jag inte fått dricka på flera dagar. Till slut blir jag så törstig att jag i alla fall vaknar upp ur min törstkoma, får tag i vattenflaskan vid sängkanten och häver i mig hela dess innehåll om dryga halvlitern. Men i natt var det alltså dags för te. Med törst och lite hunger är det en perfekt nattdryck! Jag kravlar ur sängen för att återigen slås av hur tung och otymplig magen är, vandrar uppför trappan på bara fötter, fram till bänken där det numera alltid finns en termos med varmt te och blandar mig en kopp. Eller nja, glas. En kopp är som bekant 1,5 dl vätska, eller möjligen att en tekopp kommer undan med ett innehåll på 2 dl. Nej jag blandade mig te i ett sånt där 5-kronorsglas på Ikea som rymmer en 33 cl-burk läsk. Jag häller i mig första glaset utan ett andetag. Gör ett nytt glas. Jag plockar åt mig datorn samt glaset med te i ena handen och min gravidkompis gaviscon i den andra. Därefter vandrar jag nerför trapporna igen på mina bara fötter och mitt nattrov. Oerhört nöjd.

Att äta och därefter somna innebär gaviscon. Att somna utan gaviscon är i princip en omöjlighet. Halsbränna är förfärligt jobbigt för nattsömnen. Lyckligtvis kommer den bara i horisontellt läge, den är lätt att få bukt med och den försvinner dagen efter förlossningen.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

-

Bloggarkiv

Etikettmoln