Fjällen. Skogen. Helst vid en sjö.

Många har speciella ställen för att samla energi och kraft, och så även jag. Egentligen så är platsen mindre viktig för mig eftersom huvudsaken är att jag är ensam. Helt ensam. Inte ens med make, mina barn eller en god vän. Jag tankar energi bäst när jag är helt oberoende någon annan. När ingen stör mina tankar. Mitt behov av att få vara ensam har nästan varit ett problem efter det att barnen kom. Med små barn går det inte att vara ensam.

Att mitt psyke kräver ensamhet gör att naturen är mitt självklara val för att samla energi. Fjällen. Skogen. Helst vid en sjö. Kanske är det mitt beroende av ensamhet som har gjort att löpningen har blivit viktigare för mig efter det att barnen kom. Det ger mig en möjlighet att få vara ensam, i skogen, med mina tankar och bara vara. Det är också effektivt. Från kaos hemma med grejer över hela golvet, disk, tvätt och skrik till mentalt lugn och fysisk ansträning på några minuter. Efter en timme eller två (eller tre) med löpskorna är det lättare att fortsätta livet som småbarnsmamma.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

-

Bloggarkiv

Etikettmoln