Björnö

Efter en dags studentfirande krävde morgonen löpning i ensamhet. Jag springer oftast ensam. Även om jag hade haft ha en man som också ville springa så hade vi inte kunnat gjort det tillsammans eftersom våra fantastiska barn ännu inte förstått innebörden av en löprunda på morgonen för att sedan kunna njuta av en stor frukost och en lugnt eftermiddag. För tillfället springer barnen lite hursomhelst, närsomhelst och varsomhelst med en energi nivå spritt över dagen från morgon till kväll. 

Eftersom studentfirandet var på annan ort än vår hemort så innebar det också löpning på annan ort. Att springa på resande fot är nästan den bästa sortens löpning. Det ger möjligheter att se nya saker, nya platser och nya människor. Dessutom så ger det en chans till variation, och variation är den bästa sortens träning för att hålla motivationen uppe! (Om motivationen någon gång skulle tryta.)

Jag gömmer mig helst bakom glasögon och musik i öronen men likväl följer min analytiska blick det mesta runtomkring. Mannen med slitna kläder som har tagit sig till vattnet på sin gamla damtralla för att fiska. Kvinnan som går med raska steg och kraftigt överdrivna armrörelse i tron om att det bränner många fler kalorier. Den unga mannen som precis startat sin löpning och som jag är grymt sugen på att stanna och förklara lite enkelt löpteknik för.

Morgonens löprunda blev längs Mälarens strand till Björnö. Fantastiska Björnö i fantastiska Västerås. Så här på försommaren är grönskan helt magisk! Som tidigare boende i Umeå och "Björkarnas stad" har jag aldrig förstått kopplingen utan ser Västerås som en betydligt mer "Björkarnas stad". Med den kraftigt begränsade fysiska kapaciteten så räckte det med en lugn runda på 7 km i mjuk terräng för att kroppen (och knoppen) ska bli nöjd. Den fina kuperade terrängen på Björnö får vänta till en annan gång.

Jag är fortfarande lyrisk över att jag är så pigg att jag orkar springa i vecka 22. Till och med löptekniken känns inte helt fel där jag (som alltid) fokuserar på snöret i huvudet och guldtian i rumpan. Snöret är alltså ett tänkt snöre som drar kroppen rakt upp över ryggraden där hållningen blir lång och axlarna slappnar av och sjunker ner. Guldtian (eller betalkortet beroende på ekonomiska förutsättningar) innebär att glutéusmusklerna ska vara spända och jobba vid varje löpsteg. Som gravid är det dessutom extra viktigt att använda glutéusmusklerna så mycket som möjligt eftersom de kopplas ur mer och mer beroende på den växande tyngden fram vilket kompenseras med en ökad svank.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

-

Bloggarkiv

Etikettmoln