Tällberg Halvmarathon

Riktigt trött. Det är inte så vanligt att jag blir riktigt trött. Sådär så att jag vill sätta mig ner mitt under en tävling. Efter 18 km fanns det inte så mycket kvar. Jag försökte verkligen att komma ikapp tjejen framför men det GICK INTE. Trots bra langning av koffeinhaltig dryck av maken så kunde jag inte springa snabbare än 4.30-tempo sista kilometrarna till målet. Surt. Bittert.

Helt galet tuff bana första 7 kilometrarna. Tre långa och branta stigningar som sög ordentligt i låren. Benen var tunga. Flåset hängde inte med. Det blev tydligt för mig hur otroligt mycket syreupptag som jag tappat under två träningsfria graviditeter. Backar som tidigare varit min styrka, min trygghet blev nu någonting som jag bara skulle uppför för att kunna springa fort i de lättare partierna. Men där gick det fortare! En bra bit under 4.00 tempo till stora delar. Som gick av sig själv tack vare löptekniken. Tack och lov för att höft- och bålstyrka samt löpskolning och spänst som jag har gjort under sommaren. Mer av det!

Mestadels försökta jag hålla tankarna på löptekniken och att hålla tempo i den jobbiga banan. Men i långbacken ner mot Siljan så hann jag iallafall tänka att det verkligen är otroligt vackert i Tällberg. För ingen kan väl klaga på den vackra omgivningen!

1.30.55. Men en totalplats som 21a. Det är jag nöjd med. Tyvärr bara 3a bland damerna. Men bra träning var det, både mentalt och fysiskt.

Jag ser fram emot nästa träningspass!

Etiketter: tävling

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter